Är kalla mejl lagliga i Sverige, Norge, Danmark och Finland?
Är kalla mejl lagliga i Sverige, Norge, Danmark och Finland?
Kort svar: i Sverige och Finland får du oftast mejla företag utan samtycke, om du gör det rätt. I Norge är det snävare. I Danmark behöver du i princip samtycke. Här är vad som gäller, land för land, så som vi förstår reglerna när vi bygger Greppar.
Två regelverk spelar in överallt. Marknadsföringslagen i varje land säger när du får skicka reklam via mejl. GDPR gäller så fort mejlet går till en namngiven person, till exempel anna@bolaget.se. Det betyder att du behöver ett berättigat intresse, ska kunna förklara var du fick adressen och måste sluta direkt när någon säger nej.
Sverige
Marknadsföringslagen kräver samtycke för reklammejl till fysiska personer. Mejl till juridiska personer, alltså aktiebolag och liknande, får du skicka utan samtycke. En enskild firma räknas som en fysisk person, så där behövs samtycke.
Det du behöver:
- Mejlet ska vara relevant för mottagarens roll.
- Varje mejl ska ha ett enkelt sätt att tacka nej.
- Du ska kunna visa varför du kontaktade just den personen (berättigat intresse enligt GDPR).
Norge
Markedsføringsloven § 15 kräver samtycke för reklam via mejl till fysiska personer. Mejl till företag är tillåtet i större utsträckning, men Forbrukertilsynet tolkar reglerna strängare än Sverige när adressen tillhör en enskild anställd. Läs deras vägledning innan du skickar i större skala, och håll utskicken små och träffsäkra.
Danmark
Här är det strikt. Markedsføringsloven § 10 kräver förhandssamtycke för reklam via mejl, även till företag. Kalla reklammejl är alltså i praktiken inte tillåtna. Forbrukerombudsmanden har delat ut böter för det.
Dessutom kan danska företag markera sig som reklamebeskyttet i CVR registret. De ska du inte kontakta med marknadsföring alls. Greppar filtrerar bort dem automatiskt.
Vill du nå danska bolag är telefon eller LinkedIn ofta en säkrare första kontakt.
Finland
Finsk lag (lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation) tillåter reklammejl till juridiska personer utan samtycke, så länge mottagaren inte har sagt nej. Mejlet ska ha med mottagarens arbetsuppgifter att göra. Till privatpersoner krävs samtycke.
Sammanfattning
| Land | Kalla B2B mejl utan samtycke | Att tänka på | |---|---|---| | Sverige | Ja, till juridiska personer | Inte till enskild firma | | Norge | Begränsat | Strängare tolkning för anställdas adresser | | Danmark | Nej i praktiken | Samtycke krävs, respektera reklamebeskyttet | | Finland | Ja, till juridiska personer | Ska gälla mottagarens arbete |
Oavsett land: skicka få mejl, skriv till rätt person, ha en tydlig avregistrering och spara inte data längre än du behöver.
Hur Greppar hjälper
Greppar lägger in avregistrering i varje mejl, håller en spärrlista, filtrerar reklamebeskyttet i Danmark och låter dig läsa varje utkast innan något skickas. Prova gratis på greppar.com.
Källor
- Sverige: Marknadsföringslagen (2008:486) 19 §, Konsumentverket och IMY
- Norge: Markedsføringsloven § 15, Forbrukertilsynet
- Danmark: Markedsføringsloven § 10, Forbrugerombudsmanden, CVR
- Finland: Lag om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) 200 §, Konkurrens och konsumentverket
Det här är inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid mot aktuell lagtext och myndighetsvägledning innan du skickar i större skala.
Gillade du inlägget? Dela det med ditt nätverk.